EM i Golf Croquet spelades 13-17 juni i Budleigh-Salterton, en typisk semesterort i sydvästra England. Krocketklubben i Budleigh-Salterton var utmärkt lämpad för ändamålet då de har inte mindre än tio krocketplaner till sitt förfogande. Sammanlagt deltog 32 spelare i tävlingen varav sex stycken representerade Sverige. De svenskar som deltog var Archibald Zimonyi, Anders Moldin, Jonatan Andersson, Lars-Inge Nilsson, Simon Carlsson och Krister Ekholm. Det var Anders Moldin som lyckades bäst av oss. Han gick vidare till slutspelet och kom så småningom på en tolfteplats. Det är ett mycket bra resultat om man tänker på att detta var Anders första tävling utanför Sverige och att motståndet dessutom höll en riktigt hög nivå. Europeisk mästare blev Stephen Mulliner som finalbesegrade Andrea Pravettoni. Kompletta resultatlistor finns på följande sajt: http:/www.wcfcroquet.org
Det här var första gången vi deltog i ett mästerskap med mer än en spelare. Det var också första speltillfället utomlands för några av spelarna. Att bara en av sex svenskar hamnade på övre halvan i resultatlistan kan tyckas lite svagt. Men det var flera av oss som bara var en vinst ifrån att gå vidare. De flesta förlustmatcherna var också mycket jämna och de mer etablerade spelarna fick kämpa för att vinna mot oss. Jag tror vi överraskade en del av engelsmännen som förmodligen hade förväntat sig promenadsegrar mot oss nybörjare, men som fick prestera sitt bästa för att vinna med 7-6 i tredje och avgörande gemet. Jag är helt övertygad om att fler av de svenska spelarna är i slutspel nästa EM. Målsättningen inför nästa år är minst en Svensk i semifinal.
Det är alltid väldigt trevligt att få komma till en genuin krocketklubb i England och få ta del av den engelska kulturen på nära håll. Klubben i Budleigh-Salterton är inget undantag. Hela arrangemanget var en mycket positiv upplevelse för alla som var där. Det är både motiverande och inspirerande att få uppleva krocket i dess rätta miljö. De europeiska mästerskapen har ju den speciella egenskapen att det är en väldigt bra blandning av spelare. Dels finns det spelare på ens egen nivå vilket ger möjlighet till jämna och roliga matcher, men det är också några av världens bästa spelare med i tävlingen vilket ger möjlighet att få se spel av högsta nivå. Det är den mixen som gör EM till en så lärorik och givande upplevelse.
Jag hoppas att vi får delta med lika många eller ännu fler spelare nästa år. De som deltog i år vill förmodligen vara med igen, och några som valde att stanna hemma i år kanske blir sugna på att följa med till England och spela i EM nästa sommar. Men det är helt beroende på hur populär tävlingen blir bland övriga deltagarländer.
Sammanfattningsvis en väldigt trevlig tävling där både upplevelsen av krocket i England och våra prestationer på planen var mycket väl godkänd.
Cheltenham stod värd för den första upplagan av lag-EM som hölls sista veckan i juni. Det är en helt ny tävlingsform som tillkom i år efter en del olika förslag. Ett av syftena med tävlingen var att få fler spelare att inse fördelarna med att det finns två olika tävlingsdiscipliner. Formatet på tävlingen är att varje land ställer upp med ett lag bestående av minst tre spelare. Matcherna mellan länderna består av två partier Association Croquet och ett parti Golf Croquet, vilken spelas i bäst av tre game. Vissa länder hade exakt tre spelare i sina lag, med en expert på GC och två på AC. Andra länder, t.ex. Wales hade nästan tio olika spelare i sitt lag. Vi valde att låta laget bestå av fyra spelare, som alla kunde spela bägge disciplinerna. Det gav oss en viss flexibilitet och samtidigt många matcher per spelare. Sveriges lag var Simon Carlsson, Jörgen Larsson, Ulf Söderberg och Joi Elebo.
Lagen delades upp i två grupper där alla mötte alla och sedan gick de åtta lagen med bäst resultat vidare till slutspel. Tyvärr underpresterade vi något första dagen och förlorade mot Italien, Schweiz, Skottland och Norge. Andra dagen kastade vi om lite i laguppställningen och spelade betydligt bättre. Vi slog Österrike och Finland men kunde inte göra något åt Englands lag. Totalt två segrar av sju möjliga i gruppspelet räcker inte för att gå vidare till slutspel. Det kändes i alla fall mycket bättre efter andra dagen. Vi spelade upp oss ordentligt jämfört med första dagens misslyckande. Dag tre bestod av uppsamlingstävlingen, the plate som den brukar kallas. Där slog vi i tur och ordning Tjeckien, Isle of Man och Tyskland och stod till slut som plate-vinnare. Att avsluta med tre matchvinster och vinna the plate, var en rejäl revansch och ett riktigt bra resultat. Totalt betyder det att vi var nionde bästa lag av femton, mycket bättre än seedningen som hade placerat oss som trettonde lag. Vinnare av tävlingen blev till slut Wales, som slog Jersey i finalen.
Även lag-EM var en mycket trevlig tävling. Cheltenham ligger inte riktigt lika fint beläget som Budleigh-Salterton, men krocketplanerna är något bättre och resan lite kortare. Vi fick också uppleva både AC och GC på allra högsta nivå. På det viset ger denna tävling ytterligare lite mer erfarenhet. Det var också trevligt att få tävla tillsammans i lag istället för att tävla mot varandra som vi alltid gör annars. Om tävlingen arrangeras även nästa år ställer vi definitivt upp med ett lag igen, och då skall vi vara i slutspel.
Exakta resultat i alla matcher finns att läsa här http://www.wcfcroquet.org/Tournaments/euro2007.html
Som vanligt hölls EM i AC på Jersey. Det är en lite mindre klubb med fyra planer. Dessa är å andra sidan några av de mest välskötta och perfekta krocketplanerna som finns. Att få komma hit och spela är en fantastisk upplevelse som bara förstärks av att hela ön är hur trevlig som helst att besöka. Organisationen är också helt perfekt och de lokala spelarna hjälper till med allt som behövs för att arrangemanget skall fungera. Varje medlemsland får normalt skicka en spelare. Totalt är det 20 spelare som gör upp om titeln.
Det var tredje året i rad som jag fick representera Sverige i EM. Det gick också lite bättre än tidigare. Spelarna är uppdelade i fyra grupper och det krävs inte så mycket för att gå vidare då det är 16 av 20 spelare som spelar i utslagstävlingen. Dock avgör placeringen i gruppen hur svårt motståndet blir i kommande matcher. Jag vann mot John Swabey och Richard Sowerby och jag förlorade två matcher, mot Cliff Jones och Strat Liddiard. Det gav mig en tredjeplats i gruppspelet. Förra året åkte jag ut i åttondelen, men i år gjorde jag en av mina bättre matcher någonsin och slog Martin Hodge med 26-0. Kvartsfinalen mot Stephen Mulliner blev dock för svår och jag förlorade stort i två raka game. Då blev det återigen dags att spela plate-matcher. Där gick det desto bättre och jag slog i tur och ordning Ken Jones, Kevin Wells, Strat Liddiard och Martin Hodge. Årets andra platevinst, den här gången innebar det en femteplats i tävlingen. Femma i EM är jag rätt nöjd med, men det kan alltid bli bättre. Exakta matchresultat kan läsas här http://www.croquet.org.uk/news/newsdb.asp?NewsID=2460
Europeisk mästare blev David Openshaw och tvåa blev Stephen Mulliner. Det följer ett traditionsenligt mönster där Mulliner vinner tre år i rad och sedan inte vinner två år och sedan vinner tre år igen osv. Så har det hållit på de 15 år som tävlingen spelats. Det innebär att Mulliner vinner igen nästa år, såvida ingen lyckas bryta Mulliner-sekvensen. Kanske någon från Sverige lyckas med det?
Simon Carlsson
Förbunskapten SCF